Idag på lunchen satt jag och fyra kompisar och snackade i typ en timme om hur orättvis världen är! Hur kan vi slänga en tredjedel av vår mat medans andra människor inte har dricksvatten? Resa bara för nöjets skull medans människor inte har någonstans att sova inatt? Hur blev det såhär? Och varför fortsätter länder att lägga 12 gånger så mycket pengar på armén än på att hjälpa andra länder ur fattigdom? Drömsamhället bygger väl på att hjälpa varandra? Och det värsta är att även om vi vet att människor svälter rycker vi på axlarna, mår dåligt i fem minuter och går vidare med våra liv istället för att göra något.

Imorse träffade jag på Emmy vid bussen igen och senare klev även Josse på så det var trevligt, det som var ännu trevligare är att vi hade sovmorgon till klockan tio för att matten blev inställd så jag låg kvar i sängen och gosade med mitt hjärta en stund till.